Ny dag och fortfarande kvar på detta ställe som visst ligger i Enköping. Natten var bra och jag som skönt. Matte hämtade mig tidigt för ett nytt pass.

Matte började med att gå på marken och kolla så jag lyssnade på det vi gjorde igår och det var okej. Men sen trodde hon att hon skulle få rida, men då passade jag på att visa vem som bestämmer. Så matte klev snällt av igen. Hihi. Hon fortsatte jobba från marken och började bli lite arg. Sen hoppade hon upp igen och jag provade att trilskas igen men då blev matte så arg så det var bäst att sluta. När tränaren kom så började matte att trycka sin skänkel i ena min sida. Men den struntade jag blankt i och då började hon sparka riktigt hårt. Hon trodde nog jag skulle flytta mig åt sidan men där gick hon på nit. Det slutade med att matte hoppade av igen.

Men sen började matte försöka flytta mig från marken och hon hade ett spö om hon satte i sidan på mig för att flytta på mig. Har väll alldrig varit med om maken, skulle jag flytta på mig för matte när hon ville det. Jag blev jätte arg och sparkade mot matte, när inte det fungerade så ställde jag mig på bakbenen. Men matte gav sig inte utan blev bara arg och fortsatte. Vi hade en riktig kamp och tyvätt så måste jag nog inse att matte försöker ta över ledarskapet från mig. Men jag tänker inte ge mig utan kamp. Vi gick länge länge på marken och hade våra duster men jag känner att matte nog är envisare än jag och att jag fick ge vika. Sen blev det en stunds vila i boxen innan det var dax igen.

Matte har blivit en helt ny människa nu. Hon är väldigt sträng på mig att jag ska lyssna på henne hela tiden. Jag får knappt titta på något annat än henne när hon är i närheten. Vad är det som händer här??

Nästa pass började matte från marken och jag gav vika ganska snabbt. Ingen ide att tjafsa emot, matte tänker nog inte ge sig. Sen hoppade matte upp och trodde att jag skulle lyssna på skänkeln men där tänker jag inte ge mig så matte hoppade av och jobbade på marken. Och så här höll vi på en lång stund, jobbade från marken varvat med från min rygg. Sen var det slut på träningen och jag fick vila lite. Sen lastades jag och det bar iväg hemmåt. Skönt att slippa det där stället.

Men det värsta tänkbara har redan hänt. Matte har bestämt sig för att bli min ledare och sätta sig högre i rang än mig. Men jag tänker inte ge mig hur lätt som helst så det blir nog ett par jobbiga veckor framöver för matte.

Matte kom och hämtade mig i hagen idag tillsammans med det lilla tvåbentingen. Hon tog med mig till transporten. Jag gick raka vägen in i den och åt lite havre som jag vet finns därinne. Sedan fick jag komma ut i hagen igen.

På kvällen kom matte tillbaka, det var konstigt, brukar hon aldrig göra. Hon red på mig nere på volten och tränade på det där programmet igen. Karolina kom och tittade på mig.

Sen trodde jag att jag skulle få komma in i boxen men då fick jag istället komma ut på stallbacken. Karolina höll i mig och matte kom med en lång gul slang. Sen sprutade hon vatten på mig. I början var det läskigt men sen upptäckte jag att det var riktigt skönt. Men jag gillar inte när det kommer på mina bakben. Då stampar jag argt för att försöka få bort det. sen masserade matte mig med en svamp med något medel på, sen blev det en till duschning med vatten.

Efter det fick jag komma in i stallet där matte torkade mig och lag på mig ett varmt och skönt täcke. Sedan började matte hålla på med min man, länge, länge. Men det var riktigt mysigt när hon pysslade med mig. När matte höll på med pannluggen tackade jag henne med att puffa och gosa lite extra.

Jag undrar vad matte tänker hitta på nu när all min man är uppsatt i små knoppar. Men jag fick bara komma in i min box och äta och sen var det sovdax.

Idag ville matte att vi skulle rida. Det konstiga var att Campari inte var med. Nu var jag helt själv och det var inte roligt. Jag tyckte det var läskiga saker redan på stallbacken och inte blev det bättre när vi gick därifrån. Vi hade inte kommit så långt när jag såg något mörkt läskigt i kanten och då fick det vara nog. Jag täckte inte gå en bit till. Matte försökte lugna mig med att det var smuts i snön men det litade inte jag på. Då matte envisades med att jag skulle fortsätta fram så ställde jag mig på bakbenen. Men matte gav sig inte och jag bestämde mig för att gå en bit till men inte så långt. Då hoppade matte av mig och gick brevid, det var bättre. Men så blev jag rädd igen och hoppade till. Då upptäckte jag att matte tappade mig. Och man är väll inte dum och står kvar då, jag sprang hem i full rulle och ställde mig med Campari. Men tyvärr kom matte med långlinan och hämtade mig igen. Vi promenerade bort en bra bit och när vi vände hem så hoppade matte upp och red mig hem.

Glömmer lätt att hon bara är 4:a - Skrivet av matte.

Sakki har alltid varit så lugn och harmonisk vid uteritter så man glömmer lätt att hon är en unghäst. Vi har ridit ut själva förut men då i mörkret med pannlampa. Mörkret har nog fungerat som skyddlappar då antar jag nu. För i dag var allt läskigt, allt från bilar, vägkanter och ej snöklädda ställen. Men vart ska man ta vägen när ridvolten är täckt av snö och ingen kan följ med. Denna gång fungerade det inte men med tiden går det nog bra, hon är ju bara 4 än.

Idag hände något jätte läskigt!!  

Jag gick lugnt och strosade i hagen och mådde bra. Då hör jag ett jätte brak och en liten bit ifrån min hage ser jag ett litet skjul faller samman. Jädrans så rädd jag blev, jag bara sprang iväg så fort jag kunde. Tyvärr så glömde jag bort att det fanns ett staket. Helt plötsligt så befann jag mig i Twilights hage och hon var inte road av mitt plötsliga besök. Fy var hon jagade mig och jag var så rädd. Till slut ställde jag mig så långt bort jag bara kunde och där fick jag vara ifred.

Som tur var kom matte ganska snart och hämtade mig men jag måste ha gjort mig illa någon gång under strapatserna för jag har lite ont i ett framben.

Matte pysslade om mig och sedan åkte vi till hovslagaren och fick nya skor. Och vem orkade bråka om att gå in i transporten efter allt som hänt.

Jag var nog lite dum som inte åkte med i måndags eftersom jag hade tappat mina framskor. Det var rätt halt i hagen idag och inte det bästa underlaget att springa på.

Jag måste bara berätta om en händelse före jul. Min matte kom in i stallet med en konstig maskin och helt plötsligt började den låta. Jag tyckte den var skit läbbig men Campari som stod brevid mig brydde sig inte alls så jag lugnade mig snart. Den kunde väll inte vara så farlig om inte han tyckte det. Sedan hände det inget mer, matte fick det att sluta låta.

Några dagar senare kom hon med den där maskinen igen. Och nu lag matte den mot min kropp. Shit så skraj jag blev! Men matte talade så lugnande och klappade mig så jag kunde snart slappna av lite. Sedan började matte dra maskinen på min hals, helkonstigt? Vet inte vad som tagit åt matte, hon borstade ju åt fel håll!? Något konstigt hände!? Minn päls började trilla av. Men matte, du har nog misstagit dig! Jag är inget får!

Efter en stund började jag ledsna och då stängde matte av. HALLÅ!!, ska jag se ut så här??

Nej då! Nästa gång matte kom fortsatte hon. Nu var det dax för magen och baken. Det brummande ljudet var inte alls så läskigt längre men fy vad den där apparaten kittlade mig på magen. Jag trodde jag skulle skratta ihjäl mig.

Nu var all min päls borta med undantag från en plätt på ryggen, huvudet och benen. Burrr! det var lite kallt. Men när matte lade på mig ett tjock gosigt täcke kändes det bra. Och jag måste erkänna att det är inte lika varmt och svettigt längre när jag arbetar. Så det var nog inte så dumt ändå.  

Idag togs jag in från hagen tidigt och fick ställas upp i stallgången. Då kommer det en människa med en låda som skramlar och låter ! Lite skraj blev jag, det ska erkännas, och lite otäckt kändes det, det kan jag också erkänna. Men där fanns ju en annan trygg tvåbening som jag lyssnade till och så han då, den där med lådan ni vet.

Hon som höll i mig påstod att jag skulle bli fin om fötterna och få skor på dem ! Vad är det ?

Nåväl det fick jag snart erfara. För han tog först i en av mina fötter sedan alla fyra en efter en. Hela tiden snackade han med mig och sa sånt jag inte förstår, han pratar viss isländska säger Liz till mig, så nu påstår hon att jag har lärt mig ett nytt språk ??

Allt var lugnt och kändes rätt okej. Han var så lugn hela han som skulle ge mig det där "skorna". Ja inte var det för jobbigt för jag fick faktiskt sätta ner foten ibland och stå på dem alla fyra en stund emellanåt.

Att han "klipper naglarna" det har jag ju varit med om förr. Men att någon slår på mina fötter, det var ngt nytt. Det kändes lite läskigt, men jag härdade ut - som Jerry sen uttryckte det.

Nu står jag här och det känns lite tyngre under mina framfötter än under mina bakfötter, men det blänker om den och de är jättefina ! Ni ska få se själva ni när bilderna kommer.